- Head up . Stay strong . Fake a smile and move on

 

I morgon är sista dagen på veckan och gud vad skönt och jag hoppas att vi slipper ännu slipper praktikanten! Börjar dagen som vanligt 06.00 på måndag morgon och kl.10 dyker en samordnare upp och ska snacka, med sig har han en tjej som bara står på sidan om, säger ingenting, inte samordnaren heller i första taget. Jag står där som ett frågetecken tills han talar om att hon ska vara med oss den här veckan. Jaha?? Vi tittar på varann och vet precis vad den andra tänker..

 

Hon ber oss sätta oss ner och berätta hur vårat schema ligger, vilka tider vi gör vad och hur lång tid det tar. För det första.. Varför ska hon veta vad vi gör från kl.06 och hur lång tid de tar fram till hon börjar när hon inte ens börjat? Hon jobbar alltså 50% - Hon antecknar noggrannt och frågar sedan "Har ni tid med det här" NEJ svarar jag men vi lär väl göra det iaf... Det första hon påpekar är att hon skulle vara väldigt effektiv och snabb, är lättlärd osv...

 

Vi har alltså 4 objekt dagligen.. och människan sinkar vår tid så jag höll på bli galen! Detta är vårat 2a objekt som hon dök upp till.. Antingen är det grundstäd eller tillsyn på toalett, kontor, m.m och så börjar hon slita i dukarna och ska städa toaletten fast den ser ok ut och inget behövdes göras. Vi bara står där och tittar på varann liksom.. Vad gör hon? Sen ska hon torka golvet. Tycker du att det behövs? frågade jag. Ja det är jätteskitigt säger hon. Jag följer med och det visar sig att det är väggen det rasar betongdelar ur. Ja, men det där är väl inget menade vi på. Shit vad hon hade synpunkter..... Hur städar ni egentligen?

 

Sen går vi till en annan byggnad i närheten där jag skruvade med skon på en fläck för att se hur hårt de satt. Då utbrister hon: Verkligen jättefin städning hörru. Det tycker jag, verkligen! På ett sarkastiskt sätt. Det bara kokade i mig...  Jag orkade inte ens förklara mig, eller det tänkte jag inte ens, för hon verkade helt dum i huve rent ut sagt.

 

När vi kommer tillbaks till byggnad nr 1 så stannar en arbetare och talar om att de inspekterat städningen här om dagen och att högsta bossen inte var nöjd med bl.a lampor som hänger högt i tak, (dem ska vi inte städa äver huvudtaget för det är en tilläggstjänst) och att det var skräpigt runt sopkorgarna. Mer hinner han inte säga förän drygskallen öppnar käften och svarar: "Verkligen bra att du säger till. Det var det jag tyckte oxo, det var min 1a dag igår" Vadå få oss att känna som om vi inte gör vårat jobb? Vilken IDIOT.

 

Hon sinkade dessutom våran tid så mycket att vi blev sena ifrån tredje stället, och vi fick stressa för att hinna klart till 15. Själv slutade hon ju vid lunch redan så hon kunde ju jobba hur segt som helst om hon ville. Vart tog snabbheten som hon skröt om så mycket innan, vägen??

 

Jag visade ganska direkt att jag inte gillade hennes attityd, och valde att prata så lite som möjligt med henne och städade helst en bit ifrån. Men ofta så kom hon ju och klagade över att allt gick så långsamt och att det var för mycket dötid... Vadå det är våra arbetsuppgifter och hon är praktikant! Hon får väl för fan ta och rätta sig efter oss. Inte ska vi stressa på bara för hon dampar! Och jaa, eftersom ingen av oss har körkort får vi ju sitta och åka buss runt halva stan för att komma till alla objekt. Det var inte meningen att jag skulle jobba med er egentligen, men jag blev tilldelad att vara med er iaf. Ja, och? Prata med arbetsgivaren ist inte oss. Vi kan inte hjälpa dig och vill heller inte höra massa gnäll hela tiden.

 

Om det inte passar, inte vårat problem.

Punkt.

 

 

 

 

 

To be hurt •  To feel lost  • To be left out in the dark  • To be kicked when you're down • To feel like you've been pushed around • To be on the edge of breaking down  • And no one's there to save you •  No you don't know what it's like • Welcome to my life •

 

 

 

 

 

    PAJAZ hällängder 2-pack /2st

 

Menisk-skada sa läkaren för några månader sedan. Meniskskador uppstår tydligen oftast när man får någon form av vridning av knät medan det är böjt. Därvid kan menisken komma i kläm mellan lårbenet och skenbenet och bli söndervriden!

 

Åhh. Vad klen jag blir! Det tåras i ögonen av bara tanken på att jag ska till sjukgymnasten på tisdag. Det kommer göra så jävla ont.....

 

Här hjälper inga värktabletter, för den som tror det! 

 

 

 

 

När katten är borta dansar råttorna på bordet, eller?

Nej, inte riktigt så den här ggn.

 

Karln är borta på jobb och kommer inte hem förän kanske på måndag! Han åkte igår. Jag är "utan" pengar men inte ett dugg sugen på krogen ikväll. Jag är trött och de känns så skönt att bara vara och ta det lugnt. 1a helgen på länge utan alkohol.

 

Blir väl brakfest i oktober när lönen kommer! Folk förväntar sig inflyttningsfest och grejer. Får se hur det blir med det. Tapeter ska upp först, och inhandla lite prylar som jag lurat på en tid nu.

 

Lånade hem tre (3) kataloger från Flügger idag, till måndag. Jag har sett några schyssta som jag skulle kunna tänka mig, men jag kan ju aldrig bestämma mig riktigt! Hinner ändra mig 100 ggr om innan det är beslutat.

 

 

Sammanbiten står jag och biter nästan mig själv i läppen för att försöka hålla igen så gott det går.. Då får man höra att man är sur, att hon inte känner igen en, att jag inte är den jag brukar vara osv. VA! Här sliter vi arslet av oss för att hinna med saker och ting, putsar och håller på för fullt för att slippa få klagomål, och endå är det inte till belåtenhet.

 

Jag försökte hålla god ton och sade vänligt men bestämt: Jag tycker inte om det här, att vi ska hålla på stressa för vi hinner inte med tre objekt! Jag mår dåligt av det här. Och människan förstår inte vad det är jag menar!

 

Väl framme på Magasinet tar vi med oss moppar och diverse prylar som behövs. När vi kommer ner i källaren på Diös så upptäcker vi att dörren inte går att få upp med de nycklar vi fått med oss, och går tbx.. Vad har ni försökt med? frågar samordnaren och en annan jävel som inte har med saken alls att göra svarar "Ingenting" Det bara kokade i mig.... Men jag sa inget

 

Vi fick ta med oss alla städprylar ifrån Magasinet istället. Plocka en sak i taget. Mitt tålamod var slut vid det här laget och jag kände hur vansinnig jag blev och att ett utbrott var påväg när som helst! Skulle jag klara av att stanna kvar på plats? Jag blir så jävla förbannad sa jag. Varför då? Frågar hon. Jo för att det inte är någon som helst jävla ordning på någonting! "Lugna ner dig, varför blir du sådär" För att jag är såhär!

 

Vi går tillbaks och påbörja städningen av toaletter och köksöar utan stativ till mopp.. Jag hade så fruktansvärt ont i magen. Var stressad innan men blev ännu mera nu, kändes som jag skulle svimma av och spy samtidigt. Fanns inga krafter kvar. "Går det bra" hör man i trapphuset, samordnaren kommer upp. Du får jättegärna hjälpa till! svarade jag.

 

25min övertid blev det. Inte får man något extra betalt för det heller. Om en person tagit åt sig ett objekt och sen inte klarar av att ha det mer, ska vi andra då behöva hoppa in och göra skiten, som redan har fullt upp? Jag tycker det är åt helvete fel. PUNKT

 

___________________________________________________________

 

Sen en till grej. Jag har alltid varit mig själv på jobbet. Varför ska man vara någon annan liksom. Jag hälsar på alla, dom flesta iaf. Sen dom som valt att hata en utan anledning skiter jag fullständigt i. Låt dem sitta i den lilla grupp de är och snacka skit. Mig rör det inte. Och just den sidan av mig har väckts bland människorna jag jobbar bland, och "ryktet" spreds snabbt upp till de högre, så att jag en dag blev kallad upp till en personalledare, han var nyfiken på och se vem jag var för att han hört så mycket bra saker om mig. Själv blev jag så förvånad över att jag var så omtyckt av så många! Roligt.

 

Iaf. Därför så känns det som att just av den anledningen förväntas man alltid vara den glada och positiva personen, så när det händer en incident, som idag tex. Då blir folk helt förvånade när de ser och hör min reaktion, och jag förstår inte varför? Vi är precis likadana allihop. Klart vi reagerar, eller?

 

Igår tog vi fel på plan när vi skulle städa i ett annat Diöshus. Vi saknade städartiklar och de fanns inga svarta sopsäckar som vi brukar använda oss av. Jag vecklade ut en vit sopsäck och ser att det står Mellansvenska städ på den, tittar upp på min kollega och flinar, det här är inte vårat. Jag frågar en anställd på firman om det är vi som städar åt dom eller annat företag. Han visste inte och frågade sin kollega. Då visade det sig att det var Mellansvenska städ och att de städade dagen innan.

 

Det var bara att packa ihop de grejer vi hade med oss och leta vidare. Vi kunde inte hålla oss för skratt och skrattade åt det långt efter. In kommer 2st samordnare, den ena som var med i inlägget ovan samt en annan. Vad skrattar du åt? frågar hon och jag är påväg att berätta.. Men nu får ni två ta och skärpa till er och lära er lägga de ställen ni ska till, på minne! säger den andra. Ja men herregud hur lätt är det när de finns hur många Diös som helst i närheten då? Jag har inte ens vart här och städat någon gång.

 

Varenda vecka är det likadant, ingen vet var den ska, nu måste vi styra upp det här! "Och om ni inte hinner med något ställe måste ni ringa och tala om det, så att någon annan kan hoppa in" Tydligen har Diös skickat "hotbrev" om att säga upp oss som städbolag eftersom det inte blivit städat på bestämda dagar. Men det är inte vårat problem! Det får väl den som tog åt sig ta itu med. Att det ska va sånt strul jämt, jag förstår inte vad dom håller på med...

 

Det är inte 1a stället som klagar. De klagar över att städningen inte blivit tillräcklig. Nähä? Och vad kan det bero på tro. Kan de möjligtvis bero på att vi får stressa arslet av oss för att hinna vidare till nästa ställe till en viss tid? Det har de inte tänkt på va??

 

 

 

Fastanställning från 1 oktober och lägenhet. Allting samtidigt! Måste nypa mig själv hårt men tror endå inte det hjälper för att förstå att det är sant.

 

Nu har jag verkligen börjat möblerat lägenheten i huvudet och fått idéer om hur det ska eller kan se ut där inne. Åhh vad jag ska pyssla när jag fått nyckeln!

 

 

Beställde en Mc chicken Jr igår och väntan kändes som en evighet & snubben bakom stod bara och slängde ihop Mc chees efter Mc chees, till slut står man och trampar och funderar var fasen hände med min burgare då?

 

Kassören såg min besvärande min och sträckte sen surt fram burgaren som låg för sig själv på ett hörn.

 

Var dit idag igen, denna gången behövde jag endast vänta som de sagt, typ 2min. Medans en annan stackare fått vänta länge nog, för att tappa humöret.

 

YES! där satt den! ;)

 

Den här låten är förknippad med en trygg och harmonisk person.

Ett speciellt datum och händelse

Antar att man mår som man förtjänar idag.. Började fredagseftermiddagen med några alkoläsk kl.17 sedan iväg till en privatfest, där en viss person lurade i mig en Captain Morgan. Ren! Ingen cola, ingenting till. Dröjde inte länge innan magen började vända på sig, och jag fick rusa till toaletten. Det kallar jag alkoholmissbruk! ;) Pinsamt värre! Hos okända människor man nyss träffat. Jag orkade knappt hålla ögonen öppna, kändes helt sinnessjukt. Jag tänkte för mig själv: Nej. Jag kommer inte kunna komma härifrån! Och vi som skulle vidare till pizzerian för karaokie. Slutade med att dom andra gick före och meningen var att jag skulle komma efter med lägenhetsinnehavaren, som i sin tur tyckte att jag inte såg så pigg ut och skulle stanna kvar på hans soffa och sova istället.

 

Lite drygt en timme efteråt så lyckades jag ta mig upp på bena och traska iväg till pizzerian. Jag har alltid sagt att jag aldrig i hela mitt liv skulle ställa mig och sjunga karaokie. Vad gjorde jag igår? Jo jag sjöng... "Run away train" Tyckte inte att jag hörde mig själv dock, antingen var jag för full eller så höll jag micken för långt ifrån :P

 

Efter stängning hamnade vi på efterfest där det var riktigt trökigt. "Hem" kom jag när kl närmade sig 5 på morgon. Efter att ha tagit hand om den som inte ens kunde ta av sig sina egna kläder, somnade jag DIREKT. Helt utmattad och idag är det inte min mages dag! Fick inte ens i mig MAX-maten jag köpte tidigare. De som brukar sitta så fint dagen efter!

 

Snacka om att min mobil åkt på hårda smällar den här helgen. Hur mycket tål den eg? På tal om ingenting.

 

 

 

När jag äntligen kom igång riktigt med medicin så slog allergichocken till. Jag blir så frustrerad och uppgiven. VARFÖR? Varför just nu. Jag har ju käkat den förut, i mindre dos dock. Men iaf. Varit utan sedan i måndags, och jag känner mig redan fucked up! Hjärnan fungerar inte normalt. Jag har tappat konsentrationen ännu mer, humöret är på glid och jag mår allmänt piss och är enormt trött. Hoppas få ordning på ev ny insättning fr.o.m nästa måndag. Klarar inte av att vara utan. Räcker som det är endå med självmedicineringen på helger.